To drop out
En skillnad jag har börjat märka nu, är hur accepterat det är att droppa ur skolan. Bara försvinna. Att inte "orka".
Jag går till en public school, som är "gratis" (man betalar för vissa kurser, böcker etc.). Studenterna i min skola är generellt lågmotiverade (jämfört med svensk skola samt andra skolor i Hamilton).
Nu, i på mitten av termin två börjar elever inse att de inte har tillräckligt med credits, att de behöver jobba hårdare. De har även börjat tröttna på skolan, och folk slutar dyka upp. Det läskiga är, att alla ser det som näst intill normalt. Lärare, elever, föräldrar.
Jag har även blivit mer tacksam över vår gratis skola, som faktiskt är gratis. Och till studiebidraget. Vissa elever kan bara gå de kurser de kan betala för/är gratis. Även om de hade velat läsa något annat.
Min skolgång hittils har varit med en klass var nästan alla klasskamrater närvarade nästan alltid. Här blir läraren glatt överraksad om 3/4 dyker upp.